torsdag 15 juli 2010

Long Beach och LA

Sista morgonen i Los Angeles efter ett par intensiva dagar med strandbad i stora vågor vid Huntington Beach med oljeplattformar på redden, Hollywoodbesök med Madame Tussaud's och bussrundtur med Sunset Boulevard, Beverly Hills, Rodeo Drive, Melrose Avenue och så Farmer's Market där vi stannade några timmar för mat och shopping. Marknaden började på en grusig parkeringsplats under andra världskriget när bönderna kom in med sina lastbilar för att försöka sälja sina produkter.

Nu är det allt möjligt. Matmarknaden finns kvar vissa dagar, och det finns en food court på flera hundra kvadratmeter halvt under tak med små stånd som säljer väldigt prisvärd färdigmat från världens alla hörn över disk. Vi fastnade för ett brasilianskt ställe där man plockade för sig vad man ville ha av palmhjärta, stekta matbananer och så själva huvudsaken, grillat kött av olika sorter som de skar upp av direkt till tallriken. Sedan vägde de hela rasket och det kostade ungefär som en riktigt billig dagens i Stockholm, det vill säga mellan 60 och 70 kronor. Vi föll också för några ordentliga bitar hemlagad fudge av olika slag i ett karamellkokeri intill.

M och killarna gick sedan till Barnes and Noble och H och jag begick lite luktegottshopping på ett Bodyshopliknande ställe, provade skor på Camper och lite för dyra kläder på Banana Republic och Anthropologie. The Grove som området kallas genomgår en förvandling, disneyfiering rentav, till ett småstadscentrum med vad jag antar är amerikansk Europakänsla med ett litet torg med en fontän, slingrande sidogatar och en spårvagn i tivoliutstyrsel som plingar fram och tillbaka efter den prydliga huvudgatan. Lätt surrealistiskt men faktiskt väldigt trevligt för ett par timmar i Hollywood.

Som för övrigt inte alls ser ut som jag hade väntat mig. Inte för att jag hade några direkta antaganden om stället , men jag hade i alla fall inte tänkt mig att Sunset Boulevard skulle vara en småstadsgata med kemtvättar och nagelsalonger vägg i vägg med caféer och krogar och enstaka komedilador och lyxhotell där stjärnorna flockas och där de flesta tycks ha börjat sin bana som typ okänd talang i kycklingkostym (Brad Pitt, enligt uppgift). Överraskande åt rätt håll, för Hollywood Boulevard som var ungefär som man tror - höga hus, tingeltangel och kommers och en enda röra av turister hit och dit - och det är inget att stå efter, även om det blev bra till slut med nån timme på Madame Tussaud's och många fotografier tillsammans med stjärnor som Audrey Hepburn, James Stewart, Brad Pitt, Jack Nicholson, Meryl Streep, Jackie Chan och gud vet vilka. H och jag hann så klart med lite turistshopping också. Tre schyssta t-shirts för 13 dollar är svårt att motstå.

Vi hade åkt spårvagn från Long Beach på förmiddagen, i miljöns och sightseeingens namn. Man ser helt andra saker från ett spårvagns- eller bussfönster än från bilen. Kollektivtrafiken passerar ju människor och deras boningar medan bilvägar liksom bara ska transportera bilar. Vi såg tämligen oändliga områden som man intill absolut visshet misstänker är ordentligt ruffa (typ Compton) och det var ju inte så många vita människor som åkte med den där spårvagnen, varken morgon eller kväll.

I går morse tog vi alltså bilen till Universal Studios för att tjäna tid (jo, faktiskt) och hade en heldag där. Återigen vet man inte vad man ska förvänta sig, men stället var förstås ett underverk av köhantering och styrande av människor hit och dit på smidigaste sätt. Rent och snyggt och obegränsat med stekt och friterad mat och över alltihop strålade solen hela dagen. Vi inledde med Simpsons' ride som var något i hästväg, fortsatte med Jurassic Park och blev dyblöta, kastade oss över till Mumiens berg- och dalbana och mer i samma stil, hela dagen. Kronan på verket var en rundtur kring the back lots, det vill säga de studios och miljöer som byggs upp och används vid snart sagt alla inspelningar som görs. Här finns Amity Island från Hajen, Norman Bates motell, katastrofscenen från Världarnas krig, Wisteria Lane från Desperate Housewives och mycket mer. Och så King Kong i 3D, komplett med tyrannosaurosbråk, buff och stöt på tåget man sitter i, sprutande vatten och så vidare. Galet påkostat alltihop och värt vartenda öre.

Väl tillbaka på hotellet lyxade jag och H med ett dopp i poolen på taket, och sedan gick jag och M ut och åt på en restaurang i närheten med eget mikrobryggeri. Vi prövade sju sorter, från ljus lager av amerikansk typ via veteöl och ett par fina bitter till riktigt rökig porter och de var väldigt fina allihop. Synd man måste tänka på vikten, i flera avseende, annars hade jag gärna köpt med mig en liten tunna därifrån.

2 kommentarer:

TrickyTricky sa...

Åh så mycket minnen som kommer tillbaka. Jag gjorde delar av din resa 1980...och sen igen 1989. Huntington Beach, där bodde jag i flera veckor 1980. Just det där med det supervälorganiserade USA är ju något man kommer ihåg. Finns inga som kan hantera köer så effektivt.

Elisabet. sa...

Och mellan varven - då vi målar tak och lister - sitter jag här och läser.