tisdag 26 mars 2013

Sjuklägret

Jeg er så forkølet, forpint og besværet,
og det er så synd og så trist,
og jeg er så syg, som ingen har været –
siden jeg var det sidst.

Og jeg ligger i sengen og tænker kun på,
at jeg har det så vederstyggeligt,
og er så elendig og mishandlet, åh!
Og det er i grunden så hyggeligt.

Fast nu är det inte hyggeligt längre. Inte sedan i torsdags har jag varit på benen mer än några minuter i taget. Det värker precis överallt! Inte orkar jag läsa heller. Och inte se på film. Knappt internetta. Hungrig blir jag lite då och då, men det är inget som smakar. Jag skedar i mig lite soppa. Gnager på en brödkant. Varmt vatten med citron och honung är gott, liksom riktigt kall yoghurt med min hemlagade svartvinbärssylt. Men det blir lite tjatigt i längden.

I söndags for M till Guangzhou, så nu är jag gräsänka i fyra månader. Det är ju ingen brist på sällskap med tre tonåringar i huset, men det blir ju annorlunda. De är glada och kärvänliga, mina ungar, men inte direkt några arbetsmyror. Och jag är bäst på att själv ta tag i saker så att det blir gjort snabbt - tålamodet är inte min bästa vän, och därför har jag väl, som det heter, skämt bort min omgivning (nej, inte mannen). Det blir en startsträcka innan vi funnit nya former för hemarbetet nu.

Men först stundar påsk! Jag kom till slut tíll skott och bokade biljetter till Jämtland för oss alla fyra. Hoppas på några fina vårvinterdagar med kaffe vid solig vägg, skidor på sjö och över fält, brasa och kolbulle. Det brukar vara väldigt trevligt och avkopplande.

onsdag 13 mars 2013

Oväntad poesi

Det händer då och då att något jag hör i kammaren fångar mitt intresse på ett särskilt sätt. I dag talade en sverigedemokratisk ledamot för första gången i kammaren. Vid närmare påseende visade det sig vara Olle Persson, en tidigare avhoppad SD:are som sedan grundade Härjedalspartiet. Anförandet hölls i en debatt om landsbygdsutveckling och handlade bland annat om värdet av utmarksbete.

Utmarksbete. Jag förlorade mig i tankar och fick associationer till såväl min mormor som varje morgon och eftermiddag cyklade 6 kilometer i vardera riktningen för att mjölka på en fäbod om somrarna när min mamma var liten som till den fantastiska skriften Kring Sandhammaren av Frans Löfström, folkskollärare och amatörforskare från Baskemölla under 1900-talets första hälft.

Internet står till tjänst. Googlar man på "utmarksbete" får man en rad träffar, högt upp ett seminarieprogram från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Där hittar jag poesin. Hör bara: Ljunghed/ginsthed. Ås- och sandmarksbete. Sandstäpp. Dynnära betesmarker, t.ex. sandtallskog. Alvar. Kalkrika betesmarker vid kust och i ytterskärgård. Västsvenska fukthedar. Betad fjällbjörkskog på kalk. Renbetesland på kalk. Fäbodbete på kalk. Utmarker med ädellövträd.

Kalkbarrskog.

Vill du mig något så träffas vi där. Eller här. På min kammare.

söndag 3 mars 2013

Den fjällsemester

Det är då farao vad dagarna går. Redan Vasaloppssöndag. Sist jag skrev låg sportlovet framför oss; nu är det avklarat med flaggan i topp. Inga brutna ben, handleder eller skidor. Bara en räcka dagar fyllda av klistervalla, svordomar, blötsnö, vindbyar, kaffe och ostsmörgåsar, björkvedsbrasa, bastu, våfflor, film och after ski.