söndag 28 juni 2009

Intresseklubben noterar

Varmt och soligt, packning i högar men ej i väskor. Än. Håret ropar på färg, magen på mat. Barnen på vift. Fadren likaså. Eftersändning, tidningsflytt, tågbiljetter, överblivna konsertbiljetter, medusiner.

16.15 går tåget söderut.

På återhörande.

tisdag 23 juni 2009

Visst vill ni veta

Ahahahalla utom jag har fått sommarlov här på firman. Jag sitter och skriver ett urtråkigt sista yttrandeprotokoll från sista sammanträdet tvärs över vattnet. Lokalpolitik kan få den mest intresserade att vissna och dö. Efter att först har skrikit i frustration. Ack vad barnsligt.

Hemma sprudlas det av sommarlovslediga barn, eller ja, dotern. Det gås på Eriksdalsbadet, cyklas till Långholmen, has picknick... ett elvaårssommmarlov i all sin ljuvliga enkelhet. Trettonåringen borde hoppa höjd och skutta häck men har drabbats av blues eller kanske bara utmattning efter att ha kickat bollar i olika storlek på foten i sisådär fyra dygn. Det finns liksom ingen hejd när han kör in på smalspåret. Femtonåringen kutar i sicksack upp och ned för en fjällsida och hittar kontroller på långt håll. Pannbandet han absolut inte behövde ligger hemma och nyss ringde han och behövde ett litet förskott för att köpa ett pannband. Jomenvisst.

I morrn drar jag och elvaåringen hit för ett par dagars fladdriga väggar och stånkande på hårt underlag. Håll tummarna för att jag i afton (efter Barnaby så klart) hittar: tält, ryggsäck, spritkök, rödsprit, badkläder, liggunderlag x 2, sovsäckar, kuddar, varm tröja, shorts och myggstift.

Från busshållplatsen är det minst 4 kilometers promenad. Det blir intressant.

måndag 22 juni 2009

Vitt blod

I dag var det dags för uppföljning/fortsättning på historien om mitt nya bottenresultat. Och redan innan den legitimerade biomedicinska analytikern tappat åtminstone sju rör vackert blod (jag kollade inte hela tiden, för det började pirra så läskigt i armen och jag liksom föreställde mig att blodet droooooogs ut i långa trådar och ... ja.) så hade jag. 87.

Tusan.

Nervöst nästanflabbande fast coolt (lurar ingen förstås) frågade jag doktorn om jag borde vara orolig för leukemi och inre blödningar. Det ansåg han inte.

Beväpnad med tre små rör som till fredag ska fyllas (nä!) med onämnbar materia gick jag hem via Ica och stockade upp på blodpudding, leverpastej och spenat.

As if.

lördag 20 juni 2009

torsdag 18 juni 2009

Nu ni

Gud vad jag skriver. Två dagar å rad, som det skulle ha stått i Weckobladet.

Midsommarvädret är som det ska, det vill säga regnigt, blåsigt och rätt så kallt. Som den obotliga optimist jag är tänker jag att vi ska ju använda klotgrillen så det gör inte ett skvatt om det öser ned i morrn. Bara att drapera sig i den knallfärgade cykelcapen om man skulle dra nitlotten och få stå därute och hålla kycklingspetten sällskap. Övriga mår förstås lika gott framför kakelugnen.

Jag tror att jag har lovat att baka, handla sprit och sill samt göra efterrätt till i morgon, så det är väl bäst jag går nu då.

onsdag 17 juni 2009

Low score

Inga inlägg från mig. Det är så att jag blir helt besviken på mig själv till och med. Jag tror och tänker att jag är en skrivande människa (homo scribbulus) men det är blott och bart självbedrägeri.

Ett annat low score är blodvärdet som nått nya bottnar. 94. Inte konstigt att jag går i yrsel och öronsus, har dubbelslag på hjärtat och inte kommer ihåg vad jag åt till lunch i dag. Men jag gillar ju både rödvin, spenat och blodiga biffar så det ska väl gå att åtgärda på ett rätt så roligt sätt.

När jag bläddrar bakåt en månad i kalendern kan jag i och för sig inte svära på att det är mitt tunna blod som föranleder tröttheten. Jestanes! Sedan Valborg har det bara varit 40-årskalas, loppisar, IKEA-shopping, balkonginredning (bara så vi vet varför vädret vände), vårshower, galleribesök (motvillig niondeklassare med betygsvarning), läkarbesök med ungarnas sneda ryggar, nattlig Skånekörning, kalkning av hus, klassresa, Vårruset, mammabesök en hel vecka, sommarkonsert med kören, kostymhandling med niondeklassaren som räddade bildbetyget, skolbalsövervakning, klassresa (nu som medföljare), avskedspicknickar och skolavslutningar med vidhängande frökenpresenter, buketter och kort. Och så jobb förstås.

Men vad fan.

Jag raglar omkring i dessa var för sig jättetrevliga göromål och glömmer dem lika fort. De får inget fäste, jag genomför dem på ytan, sedan stupar jag på spikmattan.

Back straight, eyes front.

I dag har det varit avslutning i riksdagen. Det är en chimär (det också, höll jag på att säga) för i morgon är vi här igen, och på måndag och på tisdag och troligen även på onsdag.

Men våra nyvalda EU-parlamentariker, Affe, Marita och Cecilia, samt grågubben Pär Nuder kan i alla fall känna sig avtackade. Häppåer.