Nej, det är faktiskt inte jag - ännu. Dagen är ju inte slut.
Förmiddagens gnällspikar är faktiskt de kolleger (ja, någonstans i huset, inga jag känner) som blev så besvikna över att ledaren på Coregympan blivit sjuk i morse och det inte fanns någon vikarie.
Vaddå, tänker ni. Här kommer de ombytta till en stängd dörr och har alltså försakat minst en halvtimmes stimulerande arbete. Undra på att de blev sura!
Men så var det inte. Vår friskvårdare dök nämligen upp och tog passet själv. Inte som de var vana, inte hela timmen för han har annat att göra också - men ingen behövde gå med oförrättat ärende därifrån.
Ingen lämnade lokalen utan alla lade sig snällt på mattorna och cyklade med benen, gjorde sneda situps, plankan och vad vet jag. Men i omklädningsrummet efteråt räckte samtalsämnet en hel kvart. "Jag blev SÅ besviken!" "Det här var ju inte Core!" "Man kunde väl ha fått ett MEJL så att man hade kunnat DISPONERA OM SIN TID!".
Vi i riksdagsförvaltningen har alltså fri gympa med allehanda pass flera gånger om dagen hela veckan, fritt gym och fri instruktion och hälsoprofil och dessutom en peng att nyttja om vi vill göra något utanför vad jobbet erbjuder. Men bortskämda och otacksamma barnungar finns det överallt och har tydligen ingen åldersgräns.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Det är lätt att glömma bort hur bra man har det....
*fnittrar* Jag ser det framför mig! Känns igen från diverse arbetsplatser det där gnället fast det tar sig olika yttringar varje gång. En gång var jag med om att ett gäng medelålders herrar och damer gnällde så in i bängen över att de inte fick ta en 6:a sprit efter maten utan bara en 4:a. Ja, de inte bara gnällde, de gjorde revolt och beställde 6:or i alla fall! Ja, visst ÄR livet orättvist när man inte får dricka stora groggar eller om gympaledaren blir sjuk :D
"I-landsproblem" är ett något uttjatat begrepp, men ibland finns det faktiskt inget annat som passar bättre...
Jag småflinar - det är så absurt! Sen jag för ett tag sen började att aktivt vara tacksam för hur himla bra jag har det, så märker jag hur många saker jag gnällt över genom åren, som varit rena bagateller.
Bloggblad: Jag är sannerligen inget helgon själv, men det här var så fascinerande. En person blir sur - och så hänger så många beredvilligt och obetänksamt på. Snacka om negativ energispridning!
Sniglar på ögat säger jag. Ingen frågade sig om den som skulle ha passet är skitdålig och inte kunnat meddela sig? Bra barnsligt tycker jag.
din promenadvän
Och jag minns ett försenat plan från Sverige och väntande svenska turister i Turkiet och jag har aldrig skämts så mycket, så otrevliga alla dom här människorna var mot den stackars den turkiska personalen som var helt oskyldiga!
Gnället spred sig som en löpeld.
Och han som då var min pojkvän, stämde in i sången och jag tänkte att det här håller aldrig .., att bli så otrevlig mot folk .., att ryckas med i hetsen.
Det tog slut också.
Eller en väninna som gnällde på servitören utomlands, han som inte kom nog snart med maten ...
Jag ville bara försvinna från jordens yta.
Haha, oj vilket oflexibelt gäng. Du får hälsa dem att det är jättebra att byta träningsform ibland, så musklerna blir lite omskakade...
Skicka en kommentar