fredag 12 februari 2010

Box play

Det händer saker i vårt femhövdade familjeliv. Både Storson och Mellanbroder smider egna planer och kommer hem och vänder igen, stundom med kudde och dator under armen. (Eller plastpåse. Vad ääääär det med ungar och deras aversion mot praktiska ryggsäckar, vettiga skor och täckbyxor?) Filmkväll (-natt). Lan. Nattgibb.

Kvar i det ödsligt ekande hemmet, så tomt det nu kan bli på 90 kvadratmeter, finns jag, maken och lilla H. Hon är Drottning av Fjärrkontrollen så i kväll blir det Let's Dance, liksom övriga fredagar. Att brorsorna är borta bekymrar henne föga.

Jag suckar och trånar och drömmer om småbarnslivet åter. (Eller kanske inte, men...)

Maken drar den blixtsnabba och ekonomiska slutsatsen att det är dags för hämtmat.

6 kommentarer:

Fru Decibel sa...

Jo, men det var roligare....fast jobbigare...

cruella sa...

Exactamente.

Cecilia N sa...

Vi kan ju konstatera att med en spik i foten så bloggar Cruella flitigare.

Gillar inte upplägget, men att du bloggar.

Sara sa...

Fy, så läskigt med rosfebern. När DG var sjuk så utbröt ofta blodförgiftning - hög feber som gick över med intravenös antibiotika. Det kallades sepsis. Tänk så mycket man får lära sig i livets skola fastän man inte har bett om det.

Tack för en fin bild av en ljusare framtid med barn som är ute på egna äventyr. Längtar du efter småbarn får du komma och låna mina anytime!

Malin B sa...

Hoppas att du hoppar fram lättare på din fot nu! Riktigt läskig bild du visade upp härom dagen. (Det fanns ingen "ordverifiering" så jag kunde inte skriva något då...)

Allt har sin tid med barnen, så sant som det är sagt. Här känner jag mig i värsta "taxiåldern"... Men jag får ju ha datorn för mig själv en stund på lördagsnatten. ;) Ska ut på en hämtarrunda sedan...

cruella sa...

Sara: Inte nog med cancern, utan allt annat som är rätt så trivialt för friska men helt ödesdigert för den som redan är sjuk ... Vilken förfärlig berg- och dalbana.

Ditt barnerbjudande är mycket flott, de är så gulliga på dina fina foton. Och jag vet att alla säger att det går så ruggigt fort och det varken tycker eller tror man. Men. Tiden tar lite skutt då och då. Det är hemligheten;-)