måndag 7 juli 2008

I denna ljuva sommartid

Ibland får jag känslan av att det som omger mig inte är på riktigt, att det är en avspegling av en dröm, något man tar till och målar upp när man tänker sig det ljuvligaste, mest romantiska... ni vet.

Men så ser mina dagar ut här vid havet. Ett snett solljus silar in genom handblåsta fönster, björkar susar och vattnet glittrar. Sanden är varm, den vitkalkade väggen sval. Latten smakar fantastiskt, alla böcker är läsupplevelser (nä, nu ljög jag. Fast jag läser inte ut de dåliga!).

Barnen läser och badar, hoppar och simmar, blir solbruna och ibland lite röda - folkhälsorönen påverkar inte precis sommarlovslediga yrhättor på tio tolv år. Jag springer efter med krämen.

Vi äter som hästar och dricker vitt vin och lättöl. Halv fem på morgonen vaknar jag av sol i ansiktet eftersom vi ännu inte har några rullgardiner. Då kan det hända att jag tar en lång promenad över heden och hoppar i havet som gud har skapat mig. Man soltorkar inte så fort vid den tiden på morgonen. Å andra sidan kan man ha med sig en handduk. Men spontaniteten är lite grejen.

Nu blåser det 18-gradiga vattnet ut i Hanöbukten, hej då för den här gången. Vi tar en tur till närmaste insjö istället. Där fínns en kiosk där man kan få en kopp snabbkaffe för en femma till sin Pärontopp.

Ljuva liv!

4 kommentarer:

otsi sa...

Vad underbart det låter! Själv räknar jag ner - 4,5 arbetsdagar kvar till semestern...... hälsningar från Lunar-Otsi som numera finns här (också) men ska försöka skriva ifatt på det andra stället snart....

Catta sa...

Åh, det låter alldeles underbart. Jag sitter på kontoret för att klara av det sista innan det är dags för lite ledighet här också.

Malin B sa...

Som en riktig sommardröm! =)
Fortsätt mysa på detta vis.

Cecilia N sa...

Här var det riktigt varmt i vattnet idag, hälsar maken: 16 grader. Nåja, han är i alla fall tillvand kylan.

(Idag låg han i en halvtimme och simmade i bara badbyxor. En man kom ut i andra änden av stranden och gick ut och kände på vattnet nästan upp till knäna, men han avstod.)