torsdag 2 februari 2012

What became of it all

Jag är på ett nästan komiskt moloket humör sedan... ja, sedan månader. Fast ännu lite värre efter jul. The botten will very soon be nådd. Vad som händer då återstår att se.

I en lite allvarligare ton: Vad göra? Jag vaknar om morgonen och har ingen som helst lust att stiga upp. Ligger jag kvar - ja, mitt arbete tillåter ju sånt ibland - börjar det krypa i kroppen och jag tänker trassliga tankar om allt jag borde-måste. Att jag någonsin tränat och känt mig glad och pigg känns surrealistiskt. Det var nog inte jag. Jag gömmer mig i romaner och längtar till kvällen. Då infaller nämligen en timme före läggdags då jag tror att dagen i morgon ska bli av en roligare sort. Och sedan får jag sova.

Nä, hörrni. Det går inte va?

18 kommentarer:

Fru Decibel sa...

Du ska häva i dig D-vitamin. STARK D-vitamin.

Monet sa...

Kanske ett vinterdepp som behöver föranleda ett läkarprat? Om det nu varat länge.

För mig räckte ett par dagar i Stockholm med grå himmel, fulsnö, halka, kyla och smygande halvmörker tidigt på eftermiddagen för att ge "instant depression"-känslor. Väl hemma i Provence igen lapar jag i mig solljuset och känner hur jag tinar upp igen.

Min wv är: pessist. Lätt att känna så här års. Men låt det inte gå för länge!

pärlbesatt sa...

Uj, det lät illa, särskilt för att komma från dig... Hur är det med blodvärdena?

Och har du kollat annat, som just D-vitamin, och B12 osv? För mig har jag nu tagit mig från allvarlig D-vitaminbrist till normalare nivåer, men ligger fortfarande för låg. Och man kan bli så galet dålig av så primära saker...

Oavsett om det är fysiskt föranlett eller nåt annat så skickar jag styrkekramar och välgångsönskningar!

Mitt wv är rebooca. Det lät nästan som reboota! :)

Ullah sa...

Ja, kolla upp dina värden. Och fundera på det Monet säger. Jag känner igen det och det är inte roligt, men det finns hjälp att få.

Catta sa...

Fy så trist. Och inga uppmuntrande ord har jag att komma med heller, för läget är precis det samma här. Har till och med funderat på nåt slags läkarbesök, om det nu skulle leda till någon bättring.

Kanske är det lite sol och ljus som fattas?

Och vinkelivin till dig Pärlbesatt!

Lotten sa...

"Det var nog inte jag."

Jodå. Det var också du. Ibland går man omkring i trasiga skor.

"Härda blott ut …" säger kloka gummor. Jag håller aldrig med, men fortsättningen är bra: "… och rädda er över till ljusare tider!” (Vergilius, 70–19 f.Kr.)

Anneli sa...

Nejmen, så trist! Verkligen. Lyssna på de goda råd du får här, själv har jag inget att ge. Dagarna snurrar just nu i en hastighet som inte lämnar någon tid att känna efter. På gott och ont.

Elisabet. sa...

Huvva, så trist!

Och ingen medicinsk kunskap har jag - ja, annat än en sedan länge uråldrig vårdbiträdesutbildning på 20 veckor -, och allt jag minns är vad lårben heter på latin ... och wv blir "swacru", så det hjälper väl inte heller.

Men jag hoppas att det vänder för dig. Det gör det nog. Så där brukar jag känna mig på våren, när alla andra sprudlar av lycka.

frktjatlund sa...

Nej, depression är inget man önskar sin värsta fiende ens. Om man har någon. Och jag håller med om att du borde kolla om fysiken ordentligt. Och ta hjälp från proffs om inget hjälper.

Cecilia N sa...

Nu säger wv att det är mycket roligare: merred.

Jag håller med Pärlbesatt (vink förresten!). Och så fyller jag på med tryptofanrik mat: avocado, choklad, tomater och valnötter t ex.

Av tryptofan gör kroppen serotonin som man behöver höjda doser av när man blivit deppig.

pärlbesatt sa...

Vinkar tillbaks till Ullah, Catta och Cessi! :) Och om nån mer vill bli vinkad till så går det finfint!

Frexten har jag uppdaterat min blogg, och det var månader sen, så nu måste jag advärtajsa det lite.

Bondhustrun sa...

Nej, det går inte. Om det inte är så att du VET att du brukar må så här på vintern och att det snart går över?

Annars: sök hjälp. Prata!

Miss Gillette sa...

Måste instämma med bondhustrun. Det låter värre än vintermörkerdepp. Låter som om livet, tillvaron och allting vill att du ska bära mer än du är rustad för. D-vitamin och serotonin är aldrig fel men jag tror du främst måste omfördela den börda som är dig övermäktig just nu, och kanske i det långa loppet. Be om hjälp med det och om att få vila. Sköt om dig hördu.

Monet sa...

Nu har det ju gått flera dagar och ingen har hört av dig. Man undrar ju lite? Orkar du med en update? Dert är ju faktiskt så att man bryr sig om sin cybervänner.

Evas Värld sa...

Kan känna likadant när det är vinter och solen inte finns. Tröstar mig med varma bad, längtar till sommaren. Men yogan som jag äntligen börjat på igen, den hjälper mig. Testat?

Christina sa...

Du beskriver känslan så väldigt bra. Jag är inte lika illa däran som du, men du fick mig faktiskt att lyfta luren och beställa en tid på vårdcentralen.
Hoppas våren gör så att vi alla mår bättre!
Bloggkram från stationen, och tack för den där puffen!

cruella sa...

Tack för fina och konstruktiva råd, alla omtänksamma!

Jag mår lite bättre, och det finns sådant som är roligt. Ljus och luft gör en viss sus. Sedan har jag en massa beteendemönster och nygamla triggers som tarvar fundering och åtgärd, och det jobbar jag vidare med.

Christina, visst behöver man en puff ibland! Hoppas det reder sig. Bloggandet är underbart på det här viset!

Christina sa...

Ja, bloggandet är bra på det viset. Jag kom iväg på provtagning men än har jag inte hört något så antagligen är jag fullt frisk. Det jag behöver är antagligen massor av solljus ;-)
Här snöar det just nu...