Ett säkert tecken på att semesterbotten is nådd är när trettonåringen efterlyser utflykter. Han är den som inte kräver så mycket annat av livet än en gitarr och en fotboll. Men nu får det liksom vara slut på trädgårdsliv och masiga dopp i hamnen. Tycker han.
Som tur var började det just regna.
Elvaåringen har hamnat i ett bakskov. Det vill säga, vi bjuds ett par gånger om dagen på chokladkaka, muffins, kardemummabulle, paj... Gubbashortsen som jag hittade i boden förra sommaren börjar spänna lite i midjan. Får flytta hyskan.
Drömmer om Köpenhamn, en flaska champagne och ett hotellrum. Ja, och så äkta hälften. Drömma kan man alltid; verkligheten stavas O-ringen. Sju nätter i tält med tre ungar.
Men först hamnfest och vänbesök. Och fler kardemummakakor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Tänk vad underbara sommarloven var när man var barn! Nu handlar de mest om att göra livet underbart för andra, tycker jag.
Inte så pjåkigt att ligga upplagd och bli serverad kakor :). Ni hittar säkert ett utflyktsmål, mellan regnskurar, att ta trettonåringen. Det var ju det där med inget dåligt väder bara dåliga kläder. Fast jag har aldrig brytt mig om det. När det regnar, och inte regnar då kan jag göra vad jag gör bäst a) ligga och läsa varhelst man kan ligga och läsa och b) baka.
Hur går det med ditt blodvärde?
Köpenhamn finns ju kvar. Och kafferep tillfixade av en elvaåring låter inte dumt det heller.
Skicka en kommentar